Varningsklockor

2021-01-31

                                             Varningsklockor!

                                         Matt. 27: 19-25


Pilatus blev varnad av sin hustru och i drömmen hade hon anat verkligheten och då hon vaknat kände hon sig orolig och bekymrad. Befatta dig inte med denna rättfärdige man! Även med mig har det ofta hänt att jag blivit varnad på helt märkliga sätt då jag vikit av och in på farliga vägar och ibland har varningen kommit till mig genom en vän eller en Herrens ängel som stått hindrande i vägen för min vedersakare. Ibland så talar mitt eget samvete som ljuder likt en stormklocka i nattens mörker, ja nog är varningarna tydliga och klara och Pilatus brydde sig inte om sin hustrus råd utan utlämnade Jesus till de hämndlystna prästerna. Pilatus orenade först sitt eget hjärta och tvådde sedan sina händer!

Vilket vanmäktigt försök att undkomma följderna av en så låg och skamlig handling och ändå är vi så likadana i våra fega undanflykter då vi själva har varit med att korsfästa Herren men bära korset som en yttre prydnad, då vi kränka Anden och leva efter bokstaven. Vi är med om att på nytt utlämna Jesus till att "korsfästas" men att sedan efterlikna de heliga i ord och gärningar, ja alla har vi genom våra yttre ceremonier och innehållslösa tomma handlingar sökt komma undan följderna av våra skamliga handlingar som vi begått.

Min själ lyssna till de hemlighetsfulla varningarna och var ståndaktig i frestelsen. Att leva i Herren är att leva i fullkomlig förening med Honom, jag i dem och du i mig Han betyder förening av människors liv och harmoni av olika sköna toner. Så skall det vara i det himmelska hemmet där våra olika personligheter fortfarande får vara varandra olika men ändå förenade till Ett och i denna fullkomliga harmoni skall vi sjunga lammets nya sång.

Denna harmoni skall komma till stånd därigenom att vi skåda Herrens härlighet i våra egna liv och att människorna då får se vårt härlighetshopp och därmed så kunna vi börja redan nu att lyfta våra ögon från människornas avskyvärda fel och svagheter och fästa vår blick på Kristi rena helighet. Vi kunna vända vår blick från det som är synd och mörker och betrakta Herrens renhet som gör oss vakna och ståndaktiga i vår gemenskap med varandra.

Genom att vi ser på Honom skall vi själva bli förvandlade och den härlighet som du har gett åt mig den har du också gett åt dem som följa Herren i sanning och kärlek. Hur underbart är inte detta att det gäller oss och just att vi får vara med bland dem som vakna upp där hemma och skåda Herrens härlighet för alltid. Du förstår mina tankar fjärran ifrån och tanken därpå fyller mig med fruktan och det finns inte en plats på hela jorden, där jag kan dölja mina hemliga synder. Det går inte att bygga en helgedom och där gömma synderna. Det går inte att gömma ulven genom att klä den i fårakläder och lika lite går det att söka dölja avundsjuka med smickrande ord. Du Herre ser mig och den minsta tanke i vårt allra innersta känner du och att ingenting väcker din förvåning, Han ser all vår synd och därför bävar jag.

Du ensam förstår mina tankar fjärran ifrån men din visdom där om fyller mig med hopp och glädje Han ser den svagaste längtan efter godhet och min flämtande låga och Han ser även min ånger och min längtan till fadershuset och varje obetydlig seger och varje val jag beslutar ser Han på livets väg. Ingenting går Han förbi för min Herre liknar inte en polis som enbart har sin uppmärksamhet riktad mot brottet, utan en god Nådig Gud som ser det goda inom oss och som finner sin glädje i att finna juveler i sin krona och jag får vara full av hopp och glädje att så befinna mig i Hans omedelbara närhet.

Vårt förflutna skall bli våra barns läromästare där vi skall visa dem på groparna och misstagen vi själva gjort och snarorna som snärja och bundit oss och att så visa på Nådens rika djupa källor och tala om för dem hur Herren varit oss nära och sörjt för oss där vi delar Hans outgrundliga kärleks Nåd i våra liv. Vårt liv skall vittna om Herren inför våra barn och när de ser tillbaka på vårt livs väg måste de finna den strålande av Guds underbara Nåd och godhet.

Det bästa arv vi kunna ge våra barn är ett kraftigt vittnesbörd om vår egen erfarenhet av att vandra tillsammans med en kärleksfull och Nådefull far om ett ljus som aldrig slocknat som förhoppningsfullt skall vara ett ljus för deras fortsatta fötter som går bakom Honom som utstakar deras färdväg genom livet även om det blir moln och mörker i våra barns liv.

Vilken underbar historia om den som talar om Herrens stora gärningar i en människas liv där vederkvickelse för trötta och förtvivlande själar och där den är en livgivande källa för den som inte orkar längta och som är på väg att förlora tron på livets mening. Låt oss följa gångna tiders härliga upplevelser och därmed hjälpa vår samtid .

Kom ni inte ihåg när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen! Havet är ju dock den väg där alla spår utplånas, havet är hemligheternas symbol och förvaringsplatsen för otaliga ting, som gått förlorade. Men Herrens väg korsar även denna värld, för Honom är inget fördolt av dolda mysterier eller förvirrade illusioner såsom det många gånger drabbar oss. Han utstakar sin väg överallt. Där vi går vilse där ser Han vägen från början till slut. Till och med havet är Herrens kungsväg. Vi kan inte alltid spåra denna väg för vi måste lära oss lydnad av att inte alltid kunna se vår väg i förväg och ovissheten vill fostra oss till en djupare visshet och förtröstan.

Vår själ tillväxer genom att vi står avklädda inför vår Herre. Därför är det oroliga havet vår vän vilket vi en dag klart kommer att se. Vi vill så gärna föras till gröna ängar och stilla vatten och Herren ger oss vad vi behöver av vila och vederkvickelse. Men vi behöver också komma ut på det hemlighetsfulla väldiga havet och de överväldigande erfarenheternas ocean där sorgerna strömmar utifrån och att vi inte förstår dem på en gång när det så sker.

Om vi aldrig kommer ut på havet skulle vi aldrig kunna bli riktigt starka i vår svaghet utan vi skulle förbli veklingar i hela vårt liv. Herren för oss ut på djupen men aldrig Han oss svika eftersom Han själv gått på de djupaste ställen genom havet och blivit förtrogen med all slags prövning så känner Han hamnens väg, dit vi alla en gång som renat sina kläder i lammets blod skall hamna en dag. När vi står mitt i stormen med allt som händer runt omkring oss så vill Han säga till oss att inte vara oroliga och börja handla efter våra känslor och handla i panik där besluten som vi då fattar blir ödesdigra konsekvenser i våra liv.

Så många gånger jag själv varit i verklig fara i mitt liv där man kunde tycka att mitt liv skulle tillsynes vara slut så har Herren haft helt andra planer och syften. Egentligen så skulle jag inte bli född till denna jord eftersom jag var ett sladdbarn och på den tiden så ansåg man att om någon blev gravid vid fyrtioårsåldern så ansågs man alldeles för gammal. Men min mor valde ändå att föda mig trots massivt motstånd. Vid mina första barndomsår så upplevde jag en ständig Gudsnärvaro i mitt liv där jag troget gick till söndagsskolan varje söndag. Mina föräldrar var inte själva troende utan levde som de flesta, ett så kallat sekulariserat liv där arbete och vardagliga bestyr styrde ens vardag.

När jag kom i puberteten så spårade allt ur och jag gick min egen väg där droger och kriminalitet blev en vardag och Jesus blev mer och mer diffus för mig. Jag fick vänta många år av mitt liv för en verklig djup förändring, där jag helt kapitulerade och lämnade mitt liv fullt ut i Jesu händer. Där i detta mörka liv som jag levt har jag gjort många illa och skadat och lurat och bedragit många människor däribland mina älskade nu bortgångna föräldrar.

Även i mitt kristna liv så har det varit stora och svåra omvälvningar där jag krampaktigt försökt att själv passa in i en församling där man många gånger har en kultur och en agenda som bygger på prestation och krav för att passa in i ett religiöst system. Där har undervisningen och inriktningen till stora delar byggt på att man själv skall bli en bättre och duktigare kristen för att passa in i ett sammanhang där krav och prestation är de drivande krafterna och där nåden och omvändelsen från sig själv hör till undantagen.

När man till slut börjat förstå att man omges av en allsmäktig och en kärleksfull far som har en mening och ett syfte med ens liv där det huvudsakliga målet är att lära känna den evige. Att bli påverkad och förvandlad av hans kärleksnåd och där de stora upptäckterna i livet med Herren är att med egen skötsamhet inte kunna skapa egna förbättringar och där man förstått att genom självförglömmelse är att ens egna styrkor överlämnas av fri vilja till Honom som varsamt leder en ut på de djupa vattnen. Där kan jag inte stå själv annat än med Herrens Jesu hjälp och med ett gott samvete verka och veta att jag ingenting kan göra utan min faders medgivande i mitt eget liv. När man börjat begrunda Hans ord och lärt sig att lyda och stillat ner sin själ genom att leva ett rent överlåtet liv, fri från skam och skuld så kommer en överväldigande tacksamhet som är den stora drivkraften i en frälst och förlåten själ.

/Jan-Åke Henriksson