I Getsemane!

Sök och ni skall finna trons vila!

Förvisso möta vi här den heligaste av alla heliga där vi alla böja oss att falla ner på våra knän och tiga stilla inför vår Herre. Jag borde lyssna under tystnad till dessa heliga ord. Tag denna kalk ifrån mig till dess att jag aldrig mera tar lätt med livet med dig. I denna örtagård lär vi oss tingens rätta värde och här anar vi det oerhörda pris som vår frälsning kostade. Ingen som förbliver i Getsemane örtagård kan behålla ett tanklöst och världsligt sinnelag. Då visade sig för Honom en ängel från himmelen som styrkte Honom den ängeln har också varit hos mig och fört med sig himmelskt manna.

Alltid och varhelst min själ böjer sig för Guds vilja kommer Guds Ande och styrker mig. När det egna jaget uppgives vinner själen Herren och fylls av Honom, därför är överlåtelsens ögonblick även segerns. Då jag helgar min svaga vilja ikläds jag styrka och en medvetenhet om Guds rika nåd i mitt liv. När Herren sedan stod upp från sin bön då var Han redo till allt att mottaga förrädarens kyss och redo till att korsfästas. När vi står inför ett val i våra liv att välja den väg som verkar rätt och riktig där allt känns bara bra och där andra människor också givit sitt medgivande och gillande till mitt val men där jag inte tagit den tid i att söka och förankra mina beslut hos Honom. Det skapar bara frustration och många gånger förvirring eftersom de beslut jag fattat idag får konsekvenser imorgon utan att jag förankrat dem hos Herren.

Jag kommer bara fram till den slutsatsen i mitt Kristna liv att den som finner mening med mitt liv ombesörjer för det som för stunden ser bra ut men i förlängningen hindrar mig från att öva mina sinnen till att urskilja vad som är gott och riktigt i mina val. Herren ser till slutmålet av mina val där jag inte förstått att det som jag valde för stunden var förödande för min relation med min Fader som vill vägleda mig till att begrunda och med eftertänksamhet ta de beslut som för mig hem till slutmålet av mitt liv.

Det som gör att de kristna aldrig kommer in i trons vila är att man går omkring med ett dåligt samvete och försöker själva klara av att återställa förhållandet med Gud att verka för att man måste göra massa goda gärningar eller verksamheter där man tror att det dåliga samvetet skulle försvinna utav egna ansträngningar och krav.

Hur ser det ut idag i församlingarna där ledarna och pastorerna talar om Guds kärlek utan omvändelse från sig själva och där man skiljer sig i parti och minut från ett äktenskap som man lovat varandra om att leva tillsammans livet ut i både motgång och medgång. Där man gått så långt i sin egen kraft, att man inte längre lever med och i Herren utan man skapar egna förutsättningar där man går längre och längre bort från det som Herren manar varje lem i Kristi kropp. Att försaka sitt eget liv och börja lyssna på Honom som vill skapa en påverkan och inspirera till att lära känna Honom som är Nådens och kärlekens Herre.

Vi måste därför komma ihåg att det mörker Herren stundom för oss in i är inte målet utan medel för att föra oss närmare målet med våra liv. De mörka tunnlarna är vägar till Hans underbara ljus. När Herren har hand om oss står vi aldrig stilla utan vi är alltid på vandring mot Immanuels land där solen alltid skiner och fåglarna sjunger natt och dag . En själ som leds av Herren är alltid i rörelse Han för oss alltid framåt, ibland med kärlekens blick ibland med ett hårt grepp och inte ens i dödsskuggans dal lämnar Han oss ensamma. Var därför tålig min själ säger Herren. Mörkret är inte den sista tunneln och är inte den plats där du skall stanna. Herren skall föra dig ut på en rymlig plats där du skall lära känna Guds barns härliga frihet.

/Jan-Åke Henriksson