Omogen


Jag tror att många kristna vill vara delaktiga och känna sig som en del i ett större sammanhang i sin hem församling. Det finns så många gåvor som Herren har lagt ner i sina kärl som aldrig får en möjlighet att brukas i sin hemförsamling. Man låter en äldstekår som många gånger är andliga dvärgar och inte alls skulle ha en sådan uppgift i en församling utifrån en profan mänsklig position så kommer man att väljas in som äldste broder eller i en styrelse i församlingen.

Jag har sett detta fenomen i många olika sammanhang och det skapar en ojämn fördelning av Guds gåvor bland de kristna. Det ser mer ut som ett bolag eller ett företag än en Guds församling där man insätter en ledningsgrupp och man delegerar uppgifter efter kunskap mer än de andliga nådegåvorna. Om delarna i Kristi kropp skulle fungera som det var tänkt från början av Herren så skulle det vara så att de som har en gåva skulle uppmärksammas av den Helige Ande och att delarna skulle få komma på sin givna plats och där alla upplever en sann gemenskap i Anden. Det här vet ju vi kristna så väl om att det förhåller sig på det viset. Vi tillåter inte oss att mogna till i Herrens kunskap och förstånd utan vi skapar egna själsliga förutsättningar.

Då man upplever i sin lokala församling en tröghet och en marginalisering så prövar man att gå till en annan församling där man tror att situationen är bättre och andligare Många gånger så följer en själs förbittring med in i nästa sammanhang. Så har väl inte Herren tänkt sig att det skulle vara i Kristi kropp. Jag tror att allt bottnar i att man inte stillar ner sig och låter sig ledas av Anden och börjar att lyssna istället för att höra. Det finns en vila som är förberedd för var och en av oss kristna och den vilan vill Herren att vi alla skall finna i Honom. Det blir att JAG måste få göra det eller det och bara om vi gör så här så blir allt så mycket bättre. Vilken omognad det finns och en bitterhet som kommer till uttryck av ett hat till sin broder och syster. Alla har vi gått igenom olika kriser och fått uppleva att vi inte blir uppmärksammande och seende i vår församling.

Det är så här fienden vill ha oss "kristna" besvikna, bittra, och sura, för att JAG inte får min vilja igenom. Klart att inte Herren kan verka i sådana sammanhang med sin Ande. Om Anden får leda kärlen till varandra och vi accepterar och gläds åt de gåvor Herren verkar i den troendes liv så kan vi få alla att glädjas åt de gåvor och kallelser som var och en har fått. Jag tror inte på att en pastor eller förkunnare står och mässar inför en skara ineffektiva församlings medlemmar och bara ett fåtal utvalda skall göra allt i en församling. Min övertygelse är och jag tror det är Herrens också att om vi slutar att på ett mänskligt plan att försöka åstadkomma resultat i en församling om det så bara är en församlad skara eller en lokal församling ,så kan Herren leda varje lem i Kristi kropp där inte de mänskliga viljorna styr. Då kan vi komma tillsammans i kärlek och uppbyggas på den Gudomliga planen som Herren vill skapa i våra liv.

Tjänsterna är månghanda men Herren är en och densamma. Kraftgärningarna är månghanda men Gud är en och densamme han som verkar allt i alla. Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig gives åt var och en så att de kunna bliva till nytta. Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord åt en annan att efter samma Ande tala kunskapens ord. Åt en annan gives tro i samma Ande åt en annan gives helbrägdagörelsens gåvor i samma Ande. Åt en annan gives kraftgärningar åt en annan att profetera åt en annan att skilja mellan andar och åt en annan att tala tungomål på olika sätt åt en annan att uttyda när någon talar tungomål. Detta skrivet aposteln Paulus till Korintierna 12:5. Likadant är det efter tvåtusen år av splittring, hat, bitterhet och positions tänkande och all synd som kan tänkas finnas där i församlingsgemenskapen när vi på ett mänskligt sätt försöker att skapa förutsättningar i en församling. Då nu när vi har facit i vår hand och är så "korkade" att vi inte har lärt oss något efter alla dessa år av byggande av olika församlings konstruktioner så bör vi nog dra i handbromsen och låta den Helige Ande få bestämma i våra liv.

/Jan-Åke Henriksson din text här ...