Vänskap

             

Vad är sann vänskap egentligen och vad betyder broder och syster som man säger i ett kristet sammanhang. När man går med i en lokalförsamling så tror många att där så kan man hitta sitt forum och få en sann gemenskap med andra kristna medlemmar. Där är tänkt att man skall få en sann gemenskap som bygger på att vi alla är delar i Kristi kropp. Ursprungligen bestod församlingen av endast 12 stycken utvalda, som Jesus kallat ut ur världen för att utföra ett uppdrag. Att förkunna evangelium. Men så kom pingsten några veckor efter Jesu död och uppståndelse och Petrus höll en stark predikan om sin Herres gärning. Orden träffade åhörarna rakt i hjärtat och de frågade Petrus och de andra apostlarna vad de skulle göra. Och Petrus förklarade: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den heliga anden som gåva" (Apg 2:38) "... och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen" (Apg 2:41)

Så växte Guds församling, Guds folk, i ett slag med 3 000 personer. Under seklernas gång fortsatte antalet kristna att växa och överallt slöt sig troende samman för att fira gudstjänst tillsammans och för att förkunna evangelium och vinna lärjungar för Kristus. Utifrån den Helige Andes utgjutande över de församlade så skapades det en kärlek och en omtanke över varandra som aldrig tidigare infunnit sig och alla delade med sig av det de ägde och alla troende var tillsammans och hade allt gemensamt. De hade uppriktiga hjärtan och var sanna mot varandra. I den atmosfären så växte vänskapen och kärleken till så att de utomstående blev förundrade över vilken kärlek de kristna hade till varandra.

Varför känner sig många åsidosatta och marginaliserade av bröder och systrar och de som skulle vara de sanna syskonen i Herren där kärlek och enighet skulle råda bland de troende. I världen så skapas enighet genom maktstrukturer och där alla skall vara likrikta och ställa sig i leden och stå givakt. I Guds församling så skapar Herren våra olikheter till en enhetlighet genom nåden där försakelse av mina egna villkor har upphört att gälla och där mångfalden skapar genom kärleken de sammanhållande banden. Akta sin broder för mer än sig själv sträcka ut sin hand för att visa att jag finns tillgänglig för dig och vill lyssna in vad du har på ditt hjärta att säga. Så mycket av världsliga och makt strukturer har kommit in i gemenskapen idag inte bara i lokalförsamlingsgemenskapen utan i relationer till varandra där många inte törs ta egna beslut för att inte stöta sig med andra Kristna som har en annan åsikt om någon särskild händelse. När det är uppenbart och klarlagt att en broder som har begått en orättfärdig handling och stolt hävdar sin rätt och inte ser vilket fel han gjort mot sin broder då är det lätt att bli sårad och bitter över det som brodern blivit utsatt för och de andra fega Kristna som har människofruktan böjer sig för de andra som inte vågat ta ställning för det som är sant och riktigt.

Så här är det många gånger då det blir splittring och förvirring i Kristi kropp och man skils i ouppklarade händelser som skapar synd i varje lem i Kristi kropp. Om inte kärleken till sanningen får råda i den kristna gemenskapen och förlåtelsen till varandra uteblir så kommer inte Guds Ande att vara med längre utan då kommer lagiskheten och kontrollen att infinna sig i det kristna livet som bara blir prestation och krav. Det profana livets realiteter brukar det vara att man först läser in saker som man slutligen får ett prov på att man är godkänd. Herren börjar många gånger med det praktiska i våra liv och lönen vi får är en fridsfrukt utan människofruktan och fördömelse. Vi behöver ingen bekräftelse eller ryggdunk att vi duger av människor. Inför Herren är vi så dyrbara och högt aktade och älskade så han gjorde oss till skapelsens krona i sitt verk. När vi själva vandrar i Honom så fyller Han alla dina behov och Han helar dina brister när vi lever och verkar efter de gudomliga principer som han gett oss i Guds ord. Där kommer vi bara att finna trons vila i våra egna liv.

/Jan-Åke Henriksson