Världens lockelser!
Jordiska ägodelar är så mångfaldiga svårigheter för vår själ!
Det är svårt för en rik man att komma in i himmelriket. För vad är nu himmelriket? Det är rättfärdighet och frid och glädje i den Helige Ande!
Det är ju lätt för en rik man att vara präktig, men hur svårt är det inte att vara helig! Han omger sig med all slags lyx men så svårt att finna verklig frid! Han försöker röra sig i den skimrande lyckans kalla glans men hur svårt är det inte att nå den förblivande glädjens rika varma lugn!
Ja våra jordiska ägodelar blir så lätt ett hinder i vägen mellan oss och den andliga rikedom som är oss förberedd.
Om vi nu finner att något jordiskt drar oss till sig att det gör oss till sina olyckliga slavar så måste vi offra det. Om ditt öga är dig till förförelse så riv ut det och kasta det ifrån dig! Om något hinder reser sig mellan oss och vår Herre så måste det bort för att vi inte skall gå alldeles vilse i våra liv.
Det kan tyckas vara en omöjlig och svår väg i oss själva att vandra men i Herren så leder den dig till sund strålande vakenhet och glädje i den Helige Ande och vi får så mångfaldigt igen! Vi förlorar flyktiga intryck men vi finner stor kärleks NÅD och andlig kraft och styrka i vår svaghet, vi förlorar världen men just då finner vi Herrens omedelbara närhet i våra liv.
Om inte vetekornet faller i jorden och dör så förbliver det ett ensamt korn. Ja det är bara genom döden vi går till det sanna livet i Honom och där i efterföljelsen kan det bara bli verkligt levande.
Den bitande vintern är nödvändig för den grönskande och blomstrande våren. Utan grav ingen uppståndelse! I varje liv måste det finnas en grav och JAGET måste begravas i den. Vi måste dö bort från oss själva i våra böner för i många böner är jaget alltigenom pockande och fordrande och det är JAG, JAG, och åter JAG.
Detta JAG måste korsfästas och där vi öppnar upp för att lämna mer rum för andra människor i våra böner. När vi böjer knä i bön så skall egoisten falla och självförglömmelsen födas fram genom Andens inspiration och påverkan i våra liv.
Om det nu får dö i Herren så kommer det att bära mycket frukt. Det finns så många människor som bekänner sig vara Kristna och som skulle erfara en underbar pånyttfödelse om de vore mera angelägna om att bevisa gästvänlighet i sitt umgänge med Herren Jesus i sina liv.
Där jaget dör i våra liv så öppnar Anden upp i våra böner så att det skall komma en längtan att få vidröra det som man aldrig förr upplevt i sina böner och i relationen med Herren. Det som då uppenbaras av Anden är något som växer i den andliga mognaden där vi aldrig mera skall se på oss själva eftersom vi förstått att detta är Herrens vilja i våra Kristna liv.
Låt därför vetekornet falla i jorden och dö! Vår Herre mutade aldrig sina lärjungar genom att lova dem att de skulle få vandra på rosor genom livet. Han köper dem inte otillåtet guld och Han fäster inte upp den glittrande kronan över ingången medan Han döljer korset bakom muren.
Nej! Redan över första dagsresan av vår heliga pilgrimsfärd faller korsets skugga. Tage han sitt kors på sig var dag så följe han mig som det står i skriften i Matteus 16:24 och det Jesus själv säger till oss alla.
Det är just där som Herrens välsignelser ligger fördolda för oss i denna skenbara fordran! Genom att bära vårt kors så blir vi medvetna om att det inte beror på vår egen kraft och styrka utan på Herrens underbara nådefulla kraft som fyller våra kärl där det är nådens rika paradox där vi förblir svaga och Hans oerhörda kraft får verka i våra trötta lemmar.
Rik kraft strömmar från våra bördor in i våra själar och vi axla modigt vår börda och vi förnimma då en hemlighetsfull fläkt i våra hjärtan och vår gång blir förunderlig lätt.
Det döda korset blir livets träd och våra själar får nytt liv. Hur dåraktigt då mitt hjärta att undvika korset och vägra att ta på sig bördan där du mister styrkan och glädjen av att efterfölja Herren. Försumma plikten och du skall inte känna någon inspiration. Spara omsorgsfullt på ditt blod och du skall för beständigt förbli blodfattig, men förlorar du ditt liv för Herren så skall du finna en helt underbar upplyst väg där Han går före och du går efter, där du förminskas och Han blir så mycket större i ditt Kristna liv. Jag behöver befinna mig i ett rätt barnaskaps förhållande till min far och vad kan grenen göra skild från vinträdet? Den kan behålla en viss grönska för tillfället men döden närmar sig raskt.
Det finns så många som säger sig vara Kristna men är som lösryckta grenar där deras andliga liv sinar och det kommer inte ann på åskådaren att utropa att han är full av liv och glädje! De kommer inte att kunna föra en livgivande kärlek till sin nästa och de har ingen glänsande karaktärsstyrka att uppvisa och därför så bär de inte inget fängslande vittnesbörd om konungen.
De förbliver inte i den evige och därför så slår ingen mäktig puls från den Oändlige. Mig förutan kan ni inget göra! För grenarna behöver förstå att vara inkorporerade i det sanna vinträdet där Herren vill uppenbara sig i mig och komma min gren att tyngas av Hans Nåds härliga frukter och om jag berövar Honom grenen och förvägrar Honom detta medel att uppenbara sig så förtörnar jag Israels Helige. Giv mig min son ditt hjärta och jag förbliver i dig! Rädda mig Herre från en ödesdiger frihets dårskap och Gode Herre frälsare förbli i mig och jag i dig!
/Jan-Åke Henriksson