Herrens Härlighet!

Tänk att Herren gjort jorden genom sin kraft och Han gör fortfarande sitt verk fortgående och även i den materiella världen är Hans nåd var morgon ny.

Ibland när jag går ut i naturen så försöker jag att kika på det stora och underbara som finns i Herrens trädgård där Herren skapat allt så vidunderligt vackert där hela skapelsen inte är en enda händelse utan ett fortgående skapande vars oräkneliga händelser fortgår så länge vi nu kan betrakta naturen och dess skiftningar som råder.

Varje soluppgång är en ny skapelse som utgår i den Allsmäktiges hand. För många av oss är Skaparen fjärran från sitt verk där Han inte omedelbart är närvarande och där naturens skiftningar och färger inte längre är en helig plats.

Låt oss nu min vän kunna erfara Herrens närvaro och låt oss se Hans kärlek och makt i varje blomma då skulle vi kunna säga medan vi röra oss i naturens härlighet att Herren är i sitt eget tempel. Jag vill fråga dig, och du må ge mig svar svarade Herren Job! 38: 1-15. När Herren börjar ställa frågor förödmjukas vi snart i vårt övermod för gränserna för vår kunskap och makt är snart uppnådda där dimman ligger tätt inpå våra dörrar och efter några få steg så har vi förvirrat oss ut på en farlig väg utan slut!

Det är en sådan vishet som vi inte själva behärskar med våra egna sinnen där Herren så utlägger att vem kan uppdaga den verkliga källan till en tår på en kind, och sätta fingret på den känsla som alstrade den? Vem kan föra oss in i den skimrande värld där leendet föds? Vem kan förklara pannans bistra rynkning, eller vem kan uppdaga fruktans hemlighet?

Ingen levande varelse kan förklara din egen andedräkt eller förstå den outrannsakliga lag som behärskar rörelsen av sitt eget finger!

Eftersom det finns så mycket hemlighetsfullt så måste förvisso det helighetsfulla vara en stor NÅD. Ovissheten är en stor välsignelse från vår Herre och om inte så vore, så skulle Han ha uppenbarat tingen för oss. Herren säger jag har ännu mycket att säga er, men ni kan ännu inte fatta det. Om det vore bäst för oss att dimman avlägsnades så skulle han veckla ihop den som ett klädesplagg och skänka oss den molnfria dagens ljus, men dimman ligger kvar och gömmer sig i välsignelsen!

Han kommer i ett tätt moln och molnen de drypa av fetma och det kan man verkligen säga om David som på de äldre dagarna i sitt liv, efter många långa svåra år där Saul eller han egen son Absalom jagade och kringrände David som ville döda honom och David som så förlitade sig helt på sin Herre som alltid hade allt under kontroll men inte under Davids.

När nu David hade uppnått den erfarenhet som bygger på självförglömmelse där den intima relationen handlar om det totala reservationslösa beroendet där han säger Herre, mitt hjärta är inte högmodigt,
mina ögon är inte stolta!
Jag umgås inte med stora ting, med sådant som är mig för svårt. Nej, jag har lugnat och stillat min själ som ett avvant barn hos sin mor. Som ett avvant barn är min själ i mig. Psalm: 131.

Så vill jag säga till dig min vän att genom eftertänksamhet och begrundande där din egen svaghet till lika med ett sant barnaskapsförhållande skapar den sanna och innehållsriktiga relationen med din skapare där (tron ser till Guds vilja i ditt liv och hoppet till Guds godhet) och när denna insikt landat börjar man så sakteligen förstå Jesu ord i Matteus 16:25.

Därefter sade Jesus till sina lärjungar: Om någon vill efterfölja mig, så försaka han sig själv och tager sitt kors på sig: så följe han mig. Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ.

Under många år och i början av mitt Kristna liv så försökte jag att komma på vad som gjorde att jag aldrig kände mig bekväm till församlingsgemenskapen och undervisningen, där jag många gånger såg att man värjde sig för konstruktiv kritik och att man skulle anpassa sig till vad pastorn och ledningen talade och insätta sig i ledet och vara tyst och lydig.

Detta ledde mig djupast till insikt där jag trodde att det jag såg och upplevde i den Kristna gemenskapen inte framställdes som ett Nådens kärleksbudskap, utan där gemenskapen i församlingen så ofta uteblev, och där jag såg att många människor dignade inunder krav och prestation där man aldrig kom fram till ett sant avgörande och ett liv i nära gemenskap med Herren.

Idag så har man på många sätt i många församlingar utövat en "informativ" påverkan genom otaliga tekniker och metoder för att komma närmare vår skapare där den intima kärleksrelationen faller platt och uteblir eftersom det inte bygger på NÅD utan frigörelse genom TRO enbart och har sin grund i en felaktig trosutövning, där människan själv skall stå centrum och där man läser i Guds Ord som om det handlade om våra egna liv för att kunna finna svaret och livet i oss själva.

Man kan få höra av Kristna (vad vi är i Herren) och vilka löften vi kan frigöra och det är ett helt fel sätt att se på Herren med de glasögon som speglar ett självförverkligande genom detta synsätt och genom att få del av löftena i Herren så behöver man bara stå fast i tro, så får jag förr eller senare det jag bad om.

Det är så i själva verket att kunna se (Herren I oss) och att genom Nåd mottaga löftena i tacksamhet som finns förvarade för var och en av oss utan att vi själva behöver frigöra några egna löften i Herren.

När jag såg allt detta som bara fråntog mig glädjen i Herren och där jag så småningom accepterade mig själv som Gud skapat mig med fel och brister så började också en process där jag sökte enbart Herren och där jag förlorade mig själv i Hans underbara omsorg och kärlek där jag till slut fann enbart Nåden som drivkraften i mitt liv.

Tyvärr så måste jag säga att det är ledarskapet som förleder fåren i församlingarna idag, de som skall vara föredömen och där kunna ge en undervisning som rätt framställer Herrens Ord och leda dem in i en sund intim relation till Herren.

När de inte ens förstår de första grundera utan år ut och år in predikar ett urvattnat evangelium som fråntar lemmarna istället för att frigöra dem in i en Guds gemenskap, så kommer domen att bli desto hårdare för dessa så kallade herdar.

När vi en gång alla skall stå inför vår Konung och få vår lön eller dom för det vi gjort eller inte har gjort blir en härlig tid må jag säga och då får vi se vad som är kvar av det som Herren nedlagt som vi fått att förvalta.

Den kommande tiden kommer att bli mycket svår och lögnerna har blivit till sanningar där man enbart följer slaviskt det man blir tillsagd att göra och där man förleds till att begå självmord genom att blint lyssna på falska lärare och herdar som enbart har som syfte att kontrollera och förslava de som man är satt att göra genom det inflytande man har som ledare i församlingarna idag.

För att kunna bli fri från sig själv är att omvända sig och be om förlåtelse för att man vandrat och velat bli något annat än den jag är skapad till så underbart av Herrens Hans hand där jag är högt aktad och älskad i Herrens ögon utan att jag själv bättrar på något som bara blir en frustration och en kamp i självförakt. Det är Herren själv som förvandlar ditt liv till att bli lik Honom utan din egen medverkan till förvandling och förändring.

Jag vill till slut uppmana dig min vän att lyfta ditt huvud och tacka Honom oavsett dina omständigheter hur svåra de än är för du vet att du bara kan förbättra det du är nöjd med och det säger jag för att Herren ser och vet dina svårigheter. Han vill skyndsamt få bära dig på sina fadersarmar så som ett litet barn bärs av sin fader och frukta inte för ditt liv för i hoppet är vi frälsta och där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Så låt dig varsamt ledas in i en underbar vilsam insikt om att ditt liv är i Guds underbara omsorg och beskydd.

/Jan-Åke