sv

Att Finna Insikt!

2021-09-12

I dessa sista dagar vi lever i så behöver vi verkligen insikt att upptäcka vem Herren Jesus är och vilka underbara löften vi har i Honom där Han har fullkomlig omsorg om oss. Han för sin hjord i bet liksom en herde och Han känner de ängar där min själ finner ro och kan finna helig näring.

Jag kan själv ibland bli bestört av Hans val i mitt eget liv där Han ibland tar mig till synes till en ofruktbar ödemark men just där upptäcker jag att jag finner bete på den slätt som ser helt ofruktbar ut. Jag kan upptäcka i den ofruktbara ödemarken att det inte handlar om min egen vilja att stå i en situation som allt annat ser hoppfull ut.

Men just där och då kan Herrens lydnad frigöra mig till insikt att Gud själv ombesörjer för att det skall gå mig väl och att genom att Han själv bestämt att göra så för att jag skall komma in i en reservationslös trofasthet. Vi ser genom Herrens nåderika löften att Hans val i våra liv för oss sakteligen mot målet som är evig gemenskap med Herren och med alla de heliga, men tyvärr är det få som finner den vägen eftersom man aldrig har lärt känna den Evige.

Genom vishet har Herren lagt jordens grund, himmelen har Han berett med förstånd och genom Hans insikt bröt djupens vatten fram och genom den låta skyarnas dagg drypa ned! Min son låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt: så skall de bli din själ till liv och bli ett smycke för din hals. Du skall vandra din väg fram i trygghet och din fot skall du då inte stöta. När du lägger dig skall intet förskräcka dig och sedan du har lagt dig skall du sova sött. Ords:3-19.

Vi måste förstå att den vägen kan vi omöjligtvis själva vandra eftersom det är Han som vill skapa i oss och genom oss en färdväg som beror på att vi i allt överlåter oss till Honom där paradoxen i Herrens ord är att "den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull skall finna det" Matt. 10:39; Först kommer orden som Herren uttalade precis innan han sa:

"Den som vill bevara sitt liv skall mista det." Matt.16:25. Enligt sina egna ord i evangelierna sa Jesus: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig." Matt. 16:24. Lukas lägger till orden varje dag - han skall "varje dag ta sitt kors" Luk. 9:23. I Matteus utökas uttalandet med Herrens definition av vad det innebär att ta sitt kors: "Och att en människa tar upp sitt kors innebär att hon avstår från all ogudaktighet och varje världslig lusta samt håller mina bud.

I det förra inlägget skrev jag om detta som kommer att ske enligt skriften och "har" redan skett där den helige Ande röjs ur vägen genom den kristnes och församlingens otrohet och synd mot Gud där man sätter sitt hopp och "räddning" till en satans giftspruta som med största sannolikhet är det "märket" som ställer människan utanför Guds gemenskap och till evig skilsmässa.

Det handlar inte om ett fysiskt märke i den bemärkelsen att det har en innebörd inför Gud i ett fysiskt bevis om att man har tagit det. Utan det är en inre konsekvens där ditt eget blod speglar din egen själ inför Guds ögon och om det sedan blir ett synligt märke så är det bara bekräftelsen på att du är märkt med satans sigill. Sålunda kan jag bara komma fram till den enda riktiga slutsats att detta är det märke som bibeln talar om i Upp 13:16. Därpå skall den laglöse uppenbaras han som Herren skall döda med sin muns anda och förgöra vid sin synliga återkomst. 2: Tess 6. Det är att bana väg för antikrist återkomst fysiskt och dess gärningar till en kristenhet som är förförd och intagen av antikrist ande.

Vi har fått den helige Ande vilken är en underpant på vårt arv till förvissning om att hans egendomsfolk skall förlossas, Hans härlighet till pris. Idag så skrivs det så mycket om mirakler och manifestationer som man lyfter fram som bevis för Gudsgemenskap där ordet talar helt tvärtom att börja lära känna Herren som förvandlar och skapar en intimitet med den högste.

Jag kan frimodigt säga att det andliga tillståndet vi idag befinner oss i där det är få som förstår vad Gudsfruktan innebär i den Kristnes liv där man fruktar en Gud, men tjänar en annan. Då kan det inte stå rätt till med dem som skilja fruktan från lydnaden och begynnelsen till det onda ligger i fruktan själv. Fruktan i den mening som ordet har här, är ett falskt mynt utan fast mening. Fruktan betyder här endast yttre vördnad i en formsak, en artighetsbetygelse, som inte motsvaras av hjärtats innerliga värme, en tom sed utan den minsta vördnad.

En sann Gudsfruktan innebär en andlig atmosfär där ett heligt liv är alldeles oundvikligt. Herrens fruktan är ren och den sanna Gudsfruktan består inte i ord utan i hjärtats hyllning och en människa som fruktar Herren rätt, böjer alltid i sitt inre knä inför Herren. Genom Herrens fruktan undflyr du det onda och denna fruktan håller allt som är förhatligt för Herren fjärran ifrån oss. Gudsfruktan innebär delaktighet av Guds helige Ande men den själ som inte kan frukta Herren på rätt sätt och som inte dyrkar Gud i Ande och sanning får ta de oerhörda konsekvenserna av sina felaktiga beslut.

Det som så oftast utmärker så kallade stora förkunnare är just mirakler och helande där stora överdådiga kampanjer annonseras och proklameras för helandekonferenser där någon upphöjd kändispredikant springer fram och tillbaka på podiet och lovar stort men håller tunt. Jag säger inte att det är något fel med mirakler och helande men man bör börja i rätt ände eftersom man alltid springer förre Herren i sina liv och aldrig låter infinna sig till att höra och göra vad Herren egentligen menar och har för syfte.

Det stora problemet handlar inte om att man alltför lite predikar tro utan vi predikar inte Kristus så människor kan få en personlig relation till Honom och ta emot en verklig kärleksidentitet utan människor blir bara desorienterade och förvirrade till att se på sig själva där man tappar helt orienteringen. Man blir ett lätt offer för att bedraga och lura mänskligheten till att sätta tilltro till en värld som kommer att brinna upp och dömas för sin otrohet!

Denna tids kännetecken är att man vänder sina öron från sanningen eftersom de inte tål den sanna sunda undervisningen just för att man har ett sken av Gudsfruktan och att man har en otrolig förmåga att bedra och predika ett urvattnat evangelium som bygger på prestations inriktningar och en lära som inte annat förblir en osund lära eftersom det handlar om vad du själv skall uträtta! Där infinner sig fördömelsen som kommer som ett smygande brev på posten när det landar in i människors föreställningar om att vi själva skall vara Herrens händer och fötter.

Det jag nu vill säga är att när du omvänder dig och bekänner din egen oförmåga att göra Herrens vilja synlig och där efterföljelsen bygger till stora delar på förmågan att lyssna in vad Herren säger kommer många oklara frågeställningar att falla på sin plats.

Så vill nu Herren öppna upp för den som lämnat världens rike och avsagt sig denna världens och förförelsens irrbloss, som bara skapar begär efter vad som finns på denna sida av detta luftslott och lockelsens och förförelsens vilja att dra mig bort från den evige. Ljuvligt är detta när man längtar efter Nåden och kärlekens rike där man eftertraktar "efterföljelsen" av Herren när man så upptäcker och finner sitt liv vara omgärdat av en outsäglig kärlek och omsorg. I Nådens rika mylla så strömmar det oundvikligt levande vatten in i människans hjärta och av dess brus fylls vi av outsäglig tacksamhet som flödar till själ och sinne.

Denna ständiga maning följer vi vid hemmets slutmål och i vårt hjärta flödar outsläcklig Nåd! Denna ständiga längtan att få smaka Herrens goda gör att varje plats gör tåredalen till en plats för källsprång. Ofta beror det på vårt sinnelag vad vi tycka om den ena eller den andra platsen.

Det är ju förvånande vilka skatter vi finna när vår själ är full av Guds strålande ljus i våra liv. När vi för med oss av den anda som råder i Nådens rike, förvandla vi varje plats till en helig mark.

Då till sist vill jag säga att jag hellre vaktar dörren i Herrens hus än att vara med i de ogudaktigas hyddor där det är bättre att vara besjälad av den Ande som råder i Hjärtat. Även om man är ringa i världens ögon är det bättre än att ha ett oheligt hjärta på syndens glittrande höjder där Herrens ringaste är så mycket bättre en djävulens förnämste.

/Jan-Åke Henriksson