Att Komma Ihåg!
2025-03-31
Du uppfyllde dina ord, för du är rättfärdig! Så kan man själv påminna sig om att Herrens löften genom ordet och Anden är Guds ingivna förutsägelser där vi kan påminna oss själva vad Han gjort.
Vi har alla gått genom livet, där svårigheterna och problemen tagit oss igenom de oöverstigliga bergen som kommit oss till mötes genom de år man vandrat tillsammans med Herren.
Därom skulle vi genom alla de bevis och erfarenheter som vi funnit genom åren finna en trofast och Nådefull Gud som haft omsorg och ett vakande öga över vår vandring.
Då finner vi själva en oerhörd tacksamhet till Herren som håller sitt "förbund", där bibeln och gemenskapen och erfarenheten får bli en fasthet och grund för en karaktär där trofastheten och troheten sammanflätas med den evige.
Många människor som ständigt klagar och knotar skulle få sina liv fyllda av sång och musik i sina själar, när man mindes den omsorg och kärlek som tog dem igenom alla svårigheter som mötte dem i livet.
Många som hyser fruktan inför den stundande framtid skulle då få fruktan skingrad genom att dra sig till minnes hur Gud handlat fordom. Så kan minnet bli hoppets tjänarinna där välsignelsen du rönte i går kan skänka dig mod inför morgondagen.
Ur de förgångna erfarenheterna bör vi hämta ny styrka och kraft för det nuvarande ögonblickets uppgifter och bördor och genom att minnas hur Gud sörjde för oss i tider som varit. Då skall vi bli i stånd att med glädje i hjärtat genomkämpa de svårigheter som hädanefter kunna möta oss.
Tänk att ingenting uteblivit av allt det goda som Han lovade och betänk om något enda litet hade uteblivit, om ett enda gyllene löfte hade visat sig vara utan innebörd! Tänk om marken hade börjat att darra på en enda fläck, då hade vi fått hysa fruktan och räddhåga hela vägen.
Om Guds trohetsklockor hade fått en enda spricka skulle deras klang mist all sin skönhet. Men alls intet har uteblivit och vägen har aldrig störtat samman, inte ens då starka strömmar störtat fram över den. Alla himlens klockor är utan sprickor och brist och de ljuda lika härligt som de alltid gjort.
Trofast är Han som kallar eder: Han skall också utföra sitt verk då Gud är kärlek och kärleken den förgås aldrig. Lampan skall inte slockna i midnattens mörker och källan skall aldrig torka ut i ödemarken.
När vi kommer i allehanda betryck skall vi inte lämnas utan tröst. Kärleken gör oss alla redo och skulle Han tala något och inte fullborda det, då alla himlens krafter uppbådas för att alla Nådens löften och även det ringaste, skall gå i uppfyllelse.
Vi övergivas aldrig för Gud kan icke förneka sig själv för varje ord från Honom skall uppenbara sin förborgade skatt i det rätta ögonblicket och jag skall bli alltmer och mer uppfylld med Herrens kraft.
Sedan kan det vara på det viset att man söker berömmelse i sitt eget liv där man strävar efter att hela tiden bli ärad och prisad av människor, där en människa som hyllas och beundras ovillkorligen fastnar i en fördömelse, där berömmelsen bliver till en förbannelse för henne.
För människors beundran och beröm är lika flyktiga som bifallsropen. Man finner snart en ny hjälte, vilken genast dyrkas med samma lidelsefulla hetta som den förre.
Denna världs segerkrans börjar vissna så snart den viras kring hjältens panna. Det dröjer inte länge förrän det endast finnes kvar några vissna enstaka blad.
Men den ärekrans som heter Guds pris, blir blott vackrare och ljuvligare för var dag som går och aldrig syns den så härlig som när allt annat vissnar bort och dör.
I själva dödens timma är dess friskhet och skönhet allra störst, den pryder själens då denna går att möta sin konung.
Just nu kan vi börja bära paradisets blommor och fylla vårt sinne med rena tankar och vi kan redan nu ha Kristi sanna tankar över vårt sinne.
En sak alla kristna borde göra är att undersöka även de mörka stigarna i sitt eget liv, för att där finna bland besvikelser och nederlag bevis på sin Herres närvaro, ja jag skall också där kunna finna blommor ur Hans egen örtagård.
Jag ser händer sträckas emot mig från svunna tider, händer som bringa mig välsignelser av många slag där våra fötter är ställda på rymlig plats, men kommer vi att komma ihåg att för allt detta har vi mycket att tacka gångna tiders människor, för deras trohet och mod.
Otaliga välsignelser, som jag nu åtnjuter, är köpta av andras blod och överallt i mitt dagliga liv skönjer jag offrets röda märken.
Må jag inte då utan vidare dra nytta av mitt arv och sedan blunda för dess röda märken och skamlöst leva i den kristna totala villfarelsen som infunnit sig där den religiösa formgivningen ligger som en täckelse över församlingarna.
Det felaktiga utövandet av Guds ord har man urvattnat det som skulle vara insiktsfullt och givande, till eftertanke och begrundande för den Kristna själen, där har man fullständigt tappat färdriktningen och målen i sina liv.
Låt oss komma ihåg att vi vandrar på helig mark där Nåd, nåd är överallt, där vi i eftertanke tänker på Hans underbara verk som Han givit till sina utvalda barn.
Så säger Herren! Ty många är era missgärningar mot mig och era synder vittnar mot mig där era överträdelser är många!
Där vill jag, säger Herren, uppenbara era missgärningar mot mig där ni nalkas mig med era munnar och ärar mig med era läppar, men låter edra hjärtan vara långt ifrån mig där rätten och sanningen trängs tillbaka och där rättfärdigheten står långt borta från mig.
Där skulle sanningen vara edert smycke och där trofastheten till mitt ord och namn vikit bort från mig genom eran trolöshet.
För så säger Herren Gud,Israels Helige:"Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta.Genom stillhet och förtröstan blir ni starka."Men ni vill inte.
Nej, på hästar skall vi flyga fram.
Ja, hastig blir er flykt.
På snabba springare skall vi rida.
Ja, snabba skall era förföljare då vara.
Nu vill jag säga att omvända er i Gudsfruktan till mig, med omvändelse och ett bekännande ångerfyllt hjärta, så skall jag utsträcka mina händer och förlåta era överträdelser.
Då skall ljus bryta fram såsom en morgonrodnad och Jag skall svara er när ni åkallar mig och där vill jag låta strömmar av mitt levande vatten bryta in i era hjärtan och läka och hela era själar, ja så vill jag göra för er säger Herren.
Mina tankar är inte era tankar och era vägar är inte mina vägar utan mina vägar går långt bortom era egna vägar.
Ty så högt älskad och ärad är du av mig att jag aldrig överger dig och jag vill avtorka alla dina tårar på din kind till en glädje och fröjd i mig.
/Jan-Åke Henriksson